Temat för februari månad är kost och näring. Fokus kommer att ligga på att försöka inspirera, motivera och vägleda dig att öka ditt välbefinnande genom att tillföra din kropp rätt sorts näring.
Vi lider sällan brist på mat i västvärlden. Ändå är vi i det närmaste undernärda. Maten vi äter innehåller ofta extremt lite näring. Ofta utan att vi är medvetna om det. Många gånger behövs kostförändringar för att må bra och få balans i livet. Mat ska vara vår medicin och vår medicin vår mat, dvs. vi ska äta så bra mat så att den fungerar som en medicin. Men vi äter det vi tycker om och är vana vid.
”Människan måste äta vad hon behöver, men i verkligheten väljer hon det hon tycker om. Hälsan kan därför befrämjas endast om hon tycker om det hon behöver”(Magnus Pyke, Människans Föda).
Du kan må bättre med hjälp av kosten genom att ta bort sådant som du inte mår bra av och äta sådan mat som du mår bra av och som stärker din kropp. En nyttig kosthållning är grunden till att må bra. Genom att tillfredsställa de närings- och energibehov kroppen har kan vi själva främja vår hälsa och prestationsförmåga. Maten vi äter är det bränsle som vår kropp får sin energi ifrån. Om bränslet tar slut eller om det är fel sorts bränsle, fungerar inte vår kropp effektivt. Som tumregel kan sägas att basen i vår kost bör bestå av näringsriktiga födoämnen som ger energi till kroppen: kolhydrater i form av färsk frukt, grönsaker, kål, hela korn, bönor och andra baljväxter; bra sammansatt protein som ägg, fågel, vilt och sojabönor och rätt sorts fett från t ex fet fisk, nötter, kokos och avokado. Det är bra om man undviker eller minskar intaget av födoämnen som utarmar kroppen på energi. Till dem hör rött kött, komjölksprodukter, vete- och/eller glutenprodukter, halvfabrikat, friterade produkter, mat som innehåller konstgjorda tillsatser, socker, koffein och alkohol.
Hur stort vårt behov är av de olika näringsämnena beror på vad man menar och vem man frågar. Ofta är rekommendationer för behovet minsta mängd för att inte utveckla en bristsjukdom medan det optimala behovet för hälsa och välmående är ett annat. Detta är speciellt tydligt när det gäller vitaminer, mineraler, spårämnen, antioxidanter och fettsyror. Ur energisynpunkt är behovet beroende på hur mycket man rör sig, vad man utsätter kroppen för och hur mycket man äter av de energigivande näringsämnena. Äter man t ex lite fett i förhållande till kolhydrater och protein använder kroppen inte det som energikälla. Sen påverkar även hur livsstilen i övrigt ser ut, till exempel om vi tränar, har hög arbetsbelastning, röker, dricker alkohol, har en skada eller sjukdom, arv och miljö.
Nyckeln till långsiktig och framgångsrik livsstilsförändring som ger bättre hälsa är att lära sig att äta en variationsrik, god och näringsriktig kost. Att få nya matvanor som ger en sund kropp och ett välmående behöver inte betyda att ge avkall på smak, njutning eller enkel tillagning. Det kan dock krävas en tillvänjningsperiod på ett par veckor.
