Din LivsstilsResurs

Hälsa

By Lämna en kommentar

Diet eller inte…

Många frågar mig vilken diet jag följer. Och jag svarar ”Min egen diet”! Faktum är att ”följa diet” är inget för mig. Jag har inte under en längre tid kunnat inrätta mig efter en massa regler. Jag vill bestämma själv vad jag ska äta och när jag ska äta. Jag äter sådant jag tycker om och som är bra för min kropp. Jag har provat på olika dieter som alla har sina för- och nackdelar. Den största fördelen med en diet (gäller de flesta) är ATT man gör något, att man förändrar sin kosthållning och blir medveten om vad man stoppar i sig. Nackdelen med de flesta dieter är att de är svåra att följa dagligen och under lång tid. Vill man inte bara uppnå resultat utan även få bestående resultat (god hälsa nu och hela livet) så krävs det att kostförändringarna blir en del av ens livsstil. 

Grön fjäril liten

När man bestämt sig för att förändra sina kostvanor för att må bättre kan det vara bra att i alla fall till en början följa en diet som passar de mål man vill uppnå, ens förutsättningar och som är så tilldragande att man känner att man kan och vill satsa på den. På så sätt kommer man snabbt in i nya rutiner, får nya vanor, får tillgång till information om varför man ska äta så som dieten förespråkar, får tips på goda och lättlagade maträtter och en gemenskap som är viktig i förändringsarbetet. 

Grön fjäril liten

Vill du prova en diet så läs på om den, gå med i något forum där du kan ställa frågor och få tips, skriv matdagbok, lär känna dig själv och din kropp, reflektera och följ upp resultat efter en månad, ett halvår och ett år. Kom ihåg vem du gör detta för, dvs Dig Själv! Du ska må bra av maten du äter!

Grön fjäril liten
Istället för att följa en specifik diet äter jag en god och hälsosam kost. En kost som jag varierar efter säsong, att det är så ren och naturlig mat som möjligt, ekologiskt om möjligt, och vad som finns tillgängligt efter mina kriterier; inte innehåller vetegluten, komjölk (förutom riktigt smör, grekisk och turkisk yoghurt som jag äter ibland) eller vitt socker. Jag äter heller inte griskött då jag upptäckt att mina leder inte mår bra av det.
Grön fjäril liten
Jag följer alltså ingen speciell diet men inspireras dock av några, dessa är IFD, LCHF, LCHQ, Isodieten, Paleo och Raw Food. Här kommer lite information om dem:

IFD – Inflammation Free Diet
IFD står för inflammation free diet och betyder kort och gott att man äter mat som är inflammationsdämpande och undviker sådan mat och dryck som är inflammationshöjande. Mer information om IFD-dieten kommer i ett senare inlägg.
 
LCHF – Low Calorie High Fat
LCHF är en lågkolhydratdiet som fokuserar på ett högt intag av fett samtidigt som man utesluter nästan alla kolhydrater i synnerhet snabba sådana. Man tillåter ca 5 g kolhydrater per 100 g. Maten ska vara naturlig. Mer information om LCHF-dieten kommer i ett senare inlägg.
 
LCHQ – Low Calorie High Quality
LCHQ är en lågkolhydratdiet som lägger fokus på näringsämnen med hög kvalitet, dvs kolhydraterna, fettet, proteinerna och maten i allmänhet ska vara av hög kvalitet. Mer information om LCHQ-dieten kommer i ett senare inlägg.
 
Isodieten
Isodieten är också en lågkolhydratkost som fokuserar på rena, naturliga råvaror av bra kvalité. Här ska man dock äta lika mycket kolhydrater, fett och protein. Kolhydrater med lågt GI, bra fetter och bra protein. Mer information om Isodieten kommer i ett senare inlägg.
 
Paleo
Paleo betyder ursprungsmat och syftar till det vi åt innan jordbruket, då vi människor var jägare och samlare. Kosten består av viltfångat kött, fisk, skaldjur, ägg, grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, rötter, nötter och fröer. Mer information om Paleo-dieten kommer i ett senare inlägg.
 
Raw Food 
Raw Food-dieten fokuserar på att man ska äta ekologisk och oupphettad mat av högsta kvalitet samt sk superfoods. Mer information om Rawfood kommer i ett senare inlägg.

By Lämna en kommentar

Hur mycket vatten dricker du per dag?

 Får du i dig tillräcklig mängd vätska varje dag eller är du lätt uttorkad? Du kan förbättra din hälsa genom att dricka mer vatten då vatten både är renande och läkande såväl invändigt som utvändigt.

 
Många människor, kanske de allra flesta, dricker alldeles för lite vatten. Många är lätt uttorkade utan att veta om det. Kroppen består av ca 75% vatten och varje dag behöver vi tillföra 1,5-3 liter vatten, beroende på ålder, klimat, kost, aktivitetsnivå och olika hälsotillstånd. Vikten av vatten är underskattad och de flesta som börjar dricka mer vatten upplever ett ökat välbefinnande. För att testa din vätskebalans kan du nypa tag i huden på ena handens ovansida, dra den uppåt och släpp. Om huden går ner snabbt har du god vätskestatus, men om huden känns lite seg och går ner långsamt har kroppen vätskebrist. Då behöver du dricka mer. Kaffe, svart te, öl och vin räknas inte som vätska eftersom de är vätskedrivande. Många gånger är vi törstiga när vi känner hunger, ett sug efter något gott, trötthet, irritabilitet eller har huvudvärk. Testa själv och se om du behöver fylla på med mer vätska.
 
  • Kroppen behöver vatten för att bibehålla balans och för att skölja ut slaggprodukter.
  • Börja alltid dagen med 1-2 glas vatten för att skölja ur systemet (borsta gärna tänderna först).
  • Försök sedan att dricka ett glas vatten i timmen under dagen, eller minst 1,5 liter per dag. Ha alltid en flaska eller tillbringare med vatten nära tillhands så att du blir påmind och lätt kan tillföra kroppen vätska.
  • Drick framförallt mellan måltiderna. Det är inte bra att dricka till maten då det stör ämnesomsättningen.
  • Drick helst vatten utan kolsyra då kolsyra bidrar till försurning av kroppen
  • Tänk på att om du dricker ett mineralfattigt vatten kan det leda till urlakning av mineraler i kroppen. Det är också viktigt att vattnet är basiskt och inte surt. Försurat vatten (pH-värde under 6,5) kan ge upphov till kärlkramp, sur mage och hudproblem. Ett basiskt (kalkrikt) vatten har ett pH-värde över 7. Det sura vattnet har ofta höga halter av tungmetaller som kadmium, bly och aluminium medan halterna av viktiga mineraler som  kalcium, järn, krom och selen är låga.
 
OBS! Alla mår inte bra av att dricka mycket vatten. Du som är kall, blek, svullen och trött får se upp med att dricka för mycket vanligt vatten. Du bör först stärka din energi på olika sätt. Lämpligt att dricka kan vara varmt vatten, buljong eller yogite med värmande örter som ingefära, fänkål, kanel och kryddnejlika. 

 

Jag har alltid en tillbringare med färskt vatten på köksbordet. Och ska jag iväg tar jag oftast med mig en vattenflaska (BPA-fri)

Vatten

 

Ovanstående information är från Sanna Ehdins bok 12 veckor till ett självläkande liv blandat med egna tankar och reflektioner.

By Lämna en kommentar

Gröt på helt bovete

Bovetegröt kokt på helt bovete är en av mina frukostfavoriter. Det är gott, går att variera i oändlighet och mättar bra. Perfekt som alternativ till havregrynsgröt om det är vad du brukar häva i dig på morgonen men som kanske inte riktigt mättar.
Bovetegröt b

Bovetegröt, grundrecept

(4 portioner)
2 dl helt bovete
5 dl vatten
En nypa salt (jag använder himalayasalt)
Torkad frukt (t ex ekologiska russin, dadlar, fikon och/eller aprikoser)
Kryddor (jag använder kanel. Ibland även kardemumma, ingefära och/eller äkta vaniljpulver)
 

Gör så här:

Blötlägg den hela boveten i minst åtta timmar (eller över natten). Skölj den ordentligt i en sil med hett vatten eller koka upp och sedan skölja av med kallt vatten i en sil. Koka sedan bovetegröten med kryddor och torkad frukt på svag värme i cirka 15 minuter.

Bovetegröt

Bovete

Bovete är en ört och är helt fri från gluten. Det är rikt på mineraler som bl. a magnesium, zink, kalcium och järn, B-vitaminer och innehåller ganska mycket protein. Det är också väldigt lättsmält.
 


Jag brukar servera gröten med färska frukter och bär och sojamjölk, havremjölk eller mandelmjölk. Komplettera gärna med ett ägg för en komplett frukost.

Gröten håller sig några dagar i kylen. Om du inte hinner äta upp den går det bra att frysa in.
 
Bovetegröt sojamjölk

 

På förpackningen står att man ska hälla kokhet vatten över kornen och sedan skölja med kallt vatten innan man tillagar det. Jag föredrar dock att blötlägga bovetet först. På så sätt får man ut maximal näring. Det blir dessutom godare gröt. Oavsett om du väljer att blötlägga eller inte är det väldigt viktigt att skölja kornen innan du kokar gröt på dem. Anledningen är att bovete innehåller ett rött färgämne, fagopyrin, som kan irritera ögats slemhinnor. 

Eftersom jag föredrar ekologiskt brukar jag köpa Saltå Kvarns, Garants eller Kung Markattas hela bovete. Prova du också. Kanske kommer du få en ny frukostfavorit.

Förutom att använda bovete i gröt är det även väldigt gott att koka som ris och ha som bas i en matig sallad eller ha som tillbehör till kött, fisk och fågel eller vegetariska alternativ.

By Lämna en kommentar

Underbart god kycklingbuljong

Ungefär en gång i månaden köper jag hem en riktigt fin, stor ekologisk kyckling som jag sedan tillagar i min tryckkokare eller i en lergryta tillsammans med lök, vitlök, svartpeppar, kryddpeppar, lite himalayasalt, bockhornsklöver, spiskummin och chili. Ibland har jag även i några hela eller stora bitar morötter, sötpotatis, vanlig potatis, palsternackor. Kycklingen blir riktigt god, saftig och mör och buljongen blir helt fantastisk.

Kycklingbuljong lergryta

Om du ännu inte provat att göra egen kycklingbuljong så rekommenderar jag att du provar. Du kommer inte att bli besviken och du kommer troligtvis aldrig mer vilja köpa kycklingbuljong-tärningar från till exempel knorr, kockens eller liknande som innehåller en massa tillsatser och smakar därefter.

Det går utmärkt att göra egen kycklingbuljong genom att koka kycklingen i vanlig kastrull men det tar ganska lång tid. Genom att koka i kastrull blir buljongen inte heller lika god och näringsrik som med tryckkokare som både går mycket snabbare och bevarar smak och näring bättre. Men det är avsevärt bättre än köpes. Med en lergryta bevaras också smak- och näringsämnen men det tar några timmar längre tid än med tryckkokare.

Buljongen kan du sedan dricka/äta som den är, som här

Kycklingbuljong

eller ha som bas i grytor, soppor och såser. Det blir otroligt gott och ett enkelt sätt att få till goda och hälsosamma måltider som heller inte tar så lång tid.

Kycklingbuljong m rotsaker

 

Och här är en bild på hel kyckling i tryckkokare innan och efter tillagning.

Kyckling tryckkokare c

By Lämna en kommentar

Kost och näring

Temat för februari månad är kost och näring. Fokus kommer att ligga på att försöka inspirera, motivera och vägleda dig att öka ditt välbefinnande genom att tillföra din kropp rätt sorts näring.

 
Vi lider sällan brist på mat i västvärlden. Ändå är vi i det närmaste undernärda. Maten vi äter innehåller ofta extremt lite näring. Ofta utan att vi är medvetna om det. Många gånger behövs kostförändringar för att må bra och få balans i livet. Mat ska vara vår medicin och vår medicin vår mat, dvs. vi ska äta så bra mat så att den fungerar som en medicin. Men vi äter det vi tycker om och är vana vid. 
 ”Människan måste äta vad hon behöver, men i verkligheten väljer hon det hon tycker om. Hälsan kan därför befrämjas endast om hon tycker om det hon behöver” 
(Magnus Pyke, Människans Föda).
 
Du kan må bättre med hjälp av kosten genom att ta bort sådant som du inte mår bra av och äta sådan mat som du mår bra av och som stärker din kropp. En nyttig kosthållning är grunden till att må bra. Genom att tillfredsställa de närings- och energibehov kroppen har kan vi själva främja vår hälsa och prestationsförmåga. Maten vi äter är det bränsle som vår kropp får sin energi ifrån. Om bränslet tar slut eller om det är fel sorts bränsle, fungerar inte vår kropp effektivt. Som tumregel kan sägas att basen i vår kost bör bestå av näringsriktiga födoämnen som ger energi till kroppen: kolhydrater i form av färsk frukt, grönsaker, kål, hela korn, bönor och andra baljväxter; bra sammansatt protein som ägg, fågel, vilt och sojabönor och rätt sorts fett från t ex fet fisk, nötter, kokos och avokado. Det är bra om man undviker eller minskar intaget av födoämnen som utarmar kroppen på energi. Till dem hör rött kött, komjölksprodukter, vete- och/eller glutenprodukter, halvfabrikat, friterade produkter, mat som innehåller konstgjorda tillsatser, socker, koffein och alkohol.
 
Hur stort vårt behov är av de olika näringsämnena beror på vad man menar och vem man frågar. Ofta är rekommendationer för behovet minsta mängd för att inte utveckla en bristsjukdom medan det optimala behovet för hälsa och välmående är ett annat. Detta är speciellt tydligt när det gäller vitaminer, mineraler, spårämnen, antioxidanter och fettsyror. Ur energisynpunkt är behovet beroende på hur mycket man rör sig, vad man utsätter kroppen för och hur mycket man äter av de energigivande näringsämnena. Äter man t ex lite fett i förhållande till kolhydrater och protein använder kroppen inte det som energikälla. Sen påverkar även hur livsstilen i övrigt ser ut, till exempel om vi tränar, har hög arbetsbelastning, röker, dricker alkohol, har en skada eller sjukdom, arv och miljö.
 
Nyckeln till långsiktig och framgångsrik livsstilsförändring som ger bättre hälsa är att lära sig att äta en variationsrik, god och näringsriktig kost. Att få nya matvanor som ger en sund kropp och ett välmående behöver inte betyda att ge avkall på smak, njutning eller enkel tillagning. Det kan dock krävas en tillvänjningsperiod på ett par veckor.

By Lämna en kommentar

Kladdkaka

Igår blev jag sugen på något gott och kom att tänka på att det går att görs riktigt god kladdkaka helt utan socker.

Kladdkaka

Det här behöver du:

2 stora ekologiska ägg
2 1/2 dl mandelmjöl 
½ dl riven kokos
½ dl kallpressad kokosolja
5 msk kakao
1 tsk äkta vaniljpulver
1 tsk bakpulver ekologiskt
7 dadlar, 3 torkade aprikoser och 2 torkade plommon 
en nypa salt
en skvätt kallt kaffe

 

Gör så här:

Sätt ugnen på 175 grader

Blanda mandelmjöl, salt, kakao, bakpulver och vaniljpulver i en skål. Mixa dadlar, aprikoser, plommon, kokos, kaffe och ägg till en jämn massa i en blender. Häv i kakaoblandningen och kör på svag hastighet. Smaka av och tillsätt ev. mer av ngt du önskar.

Smörj en rostfri springform med kokosolja och pudra över mandelmjöl så kladdkakan inte fastnar.
Lägg i smeten och grädda i ugnen ca 10 min – inte mer!! Ibland tar det bara 8 min så kolla ofta…
Kakan ska vara riktigt kletig när du tar ut den, bara som en hinna över kakan, för den kommer stelna när den svalnat.
Ställ in hela formen i kylen minst 1 timma, sedan tar du försiktigt loss kanten. Jag tycker att den är godast dagen efter.

(Testade en annan variant av receptet ”paleokladdis” som  Cia Steinsen delat med sig av)

 kladdkaka med cachewgrädde

kladdkaka m cachewgrädde

Cashewgrädde

2,5 dl cashewnötter
2 dl vatten
1 tsk vaniljpulver
4 dadlar

Mixa nötterna till ett mjöl. Häll i vattnet och mixa igen. Tillsätt vaniljpulver och dadlar och mixa ordentligt. Häll upp grädden i en skål och ställ in i kylen ca 30 min.

(hittade receptet på cashewgrädde här)