Bovete

Bovete är naturligt glutenfritt och ett bra alternativ till dem som undviker eller vill dra ner på vete-intaget. Bovete är näringsrikt, mättande och väldigt gott. Det finns som helt, krossat och flingor samt som mjöl. Jag använder gärna helt bovete till gröt och som alternativ till ris. Bovetemjöl, särskilt det mörka är gott att baka med och att göra pannkakor med. Numera finns även pasta gjord på bovete. Det går utmärkt att göra vegetariska biffar med helt eller krossat bovete. Använd med fördel krossat bovete eller bovetemjöl som bindningsmedel istället för vetemjöl i färsbiffar eller som panering. Det går också att använda bovetemjöl som redning i såser och grytor. Användningsområdena är oändliga. Testa dig fram och dela gärna med dig av dina erfarenheter i kommentarsfältet nedan.

Tänk på att bovete innehåller ett rött färgämne (fagopyrin) som kan irritera ögats slemhinnor. För att avlägsna färgämnet så slår man bort uppkokningsvattnet alternativt häller kokande vatten följt av kallt vatten över bovetet. Sedan kokas det som vanligt i nytt vatten. Detta gäller helt och krossat bovete.

En näringsrik ört

Bovete är en ört och är därför inte besläktad med spannmål eller någon grässort. Bovetets värdefulla egenskaper och sammansättning gör att det liknar sädesslagen, så det brukar räknas med bland dem. Bovete är mycket lättsmält, innehåller alla 8 essentiella aminosyror och är mycket rikt på mineraler. Bovete innehåller rutin som är en antioxiderande flavonoid. Rutin tros kunna kan minska för höga nivåer av kolesterol i blodet och motverka högt blodtryck. Det har gjorts en medicinsk studie på det. Här kan du läsa Bovetestudien. Bovete är rik på B-vitaminer och framförallt B1- och B2-vitamin. Den är också en mycket bra källa till såväl kalium som järn och magnesium. Inget spannmål innehåller lika mycket järn. En portion bovete ger dig ungefär 100 mg magnesium. Magnesium och kalium hjälper kroppen att förbättra blodflödet och minskar blodtrycket. Tryptofan (en aminosyra), B-vitaminer och magnesium är utmärkta näringsämnen vid nedstämdhet eftersom de behövs för att hjärnan ska kunna tillverka signalsubstanser.

Lite historik

Bovete är en mångtusenårig gröda från Centralasien. Den odlades först i Asien så tidigt som runt 6000 f.v.t. varifrån odlingen spreds västerut till Europa och österut till Tibet och Kina. Odling av bovete förekom även på Balkan åtminstone 4000 f.v.t.. Bovetet är släkt med rabarber och pilört och tros ha kommit till Sverige via Gotland under medeltiden med handeln i Hansan. Holländskans bockweit (bokvete) har gett det svenska namnet åt det triangelformade fröet som liknar ett bokollon.

Läs mer på:
Wermlands bovete
Saltå Kvarn
Bovete på Österlen